Lever sin vardag och tar hand om sin hälsa

• Besök inom hälso- och sjukvården som syftar till ändrade levnadsvanor, som stödet för att sluta använda tobaks- och nikotinprodukter, bör vara avgiftsfria.
• Vid besök på mottagningen tas bruket av alkohol och av tobaks- och nikotinprodukter upp, även om orsaken till besöket är något annat. Stöd för att sluta eller minska användningen ska tillhandahållas.
• Rådgivning om levnadsvanor, som motions- och kostrådgivning, integreras i hälso- och sjukvårdsbesöken.

• Vid besök på mottagningen lärs det ut självkontroll av bröst, testiklar och födelsemärken.
• Människorna uppmuntras att delta i cancerscreeningar.

• Hälso- och sjukvårdstjänsternas avgiftsfrihet breddas och de avgifter som tas ut ska vara så låga som möjligt.
• Regelbundna hälsokontroller för personer utanför arbetslivet.

1. Personaltillgång och personalens kompetens

Mål: Hälso- och sjukvården har tillräckligt med personal för hälsofrämjande och tidigt stöd. Hela personalen har aktuella kunskaper för att integrera hälsofrämjande i andra patientkontakter.

• Större resurser för hälsofrämjande tjänster och tidigt stöd, som skolhälsovården.
• Det bör säkerställas, om nödvändigt genom fortbildning, att kompetensen inom primärvården är tillräcklig för att upptäcka misstänkt cancer, till exempel förändringar i födelsemärken.

2. Minskade hälsoskillnader

Mål: Tillgången till vård är inte beroende av ens tillgångar eller egenskaper. Tjänsterna för hälsofrämjande syftar till att aktivt minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper av människor.

• De avgiftsfria tjänsterna inom hälso- och sjukvården breddas och de avgifter som tas ut ska vara så låga som möjligt.
• Besök inom hälso- och sjukvården som syftar till ändrade levnadsvanor, som stödet för att sluta använda tobaks- och nikotinprodukter, bör vara avgiftsfria.

3. Hälsofrämjande strukturer

Mål: Strukturer och praxis för att främja hälsan är i skick.

• Varje sjukvårdsdistrikt ska ha en tobaksklinik som stöder och samordnar arbetet i regionen för att sluta röka och som utvecklar kunskapen om avvänjning och enhetlig praxis.
• Cancerscreeningarnas kallelse- och tidsbokningssystem ska vara så lätta som möjligt att använda och de ska uppmuntra till att delta. Svarsbreven ska vara informativa. Förslag finns på Finlands Cancerregisters webbplats Massundersökningsregistret.
• Tarmcancerscreening bör startas för alla 60−74-åringar i hela landet.
• Livmoderhalscancerscreeningen bör i hela landet utvidgas till att omfatta 65-åringarna.
• Bröstcancerscreeningen bör utvidgas till att omfatta 74-åringarna i hela landet.

1. Rådgivning om levnadsvanor

Mål: Främjande av hälsa, kartläggning av levnadsvanor och stöd för ändrade levnadsvanor är inbygga element i all hälso- och sjukvård.

• Även om orsaken till ett besök är något annat, ska en människas levnadsvanor och livsmiljö och med dem eventuellt sammanhängande behov av individuellt stöd gås igenom på mottagningen: motion, kost, sömn, stress, sinnesstämning, användning av tobaks- och nikotinprodukter och av alkohol.
• Rådgivning om levnadsvanor, som motions- och kostrådgivning, integreras i hälso- och sjukvårdsbesöken.
• Det kan vara bra med frågeformulär om levnadsvanor och hälsotillstånd som man kan fylla i redan före mottagningen och som sedan lätt finns till hands för yrkespersonalen.
• Hälso- och sjukvården ska hänvisa människorna till tillförlitlig information om hälsa och levnadsvanor, som till webbplatsen Utan cancer och till andra informationspaket som organisationerna producerar.
• Regelbundna hälsokontroller för personer utanför arbetslivet.
• Tjänster av fackfolk som näringsterapeuter, fysioterapeuter och tobaksskötare bör anlitas mångsidigt. För vissa grupper, exempelvis för åldringar, ska näringsterapeuttjänster automatiskt ingå i vårdkedjan.
• Det är bra att mäta BMI och midjemått vid besök på mottagningen, åtminstone vid hälsokontroller.

2. Att sluta använda tobaks- och nikotinprodukter

Mål: Var och en som behöver det får för sig och sin livssituation lämpligt stöd för att sluta röka eller använda nikotinprodukter.

• Alla hälso- och sjukvårdsaktörer − primärvården, företagshälsovården, moderskaps- och barnrådgivningen, den specialiserade sjukvården, skol- och studerandehälsovården − ska ha ansvar för stödet till att sluta röka eller använda nikotinprodukter.
• En gång om året bör frågan om att sluta använda tobaks- eller nikotinprodukter tas upp med brukarna. De ska få stöd och sporras till att sluta.
• De som använder tobaks- eller nikotinprodukter ska informeras om det stöd för att sluta som organisationerna tillhandahåller, exempelvis tjänsten 28 dagar utan eller telefontjänsten Stumppi.
• Nikotinberoendet utreds med hjälp av Fagerströms två eller sex frågors test för nikotinberoende (FTND).
• Uppgifter om användning av tobaks- eller nikotinprodukter och om målen för avvänjningen och hur den genomförs antecknas i patientjournalen.

3. Minskat alkoholbruk

Mål: Det ingår i hälso- och sjukvårdens rutiner att ta upp frågan om bruket av alkohol.

• Det är bra att ta upp frågan om bruket av alkohol och att ge stöd för ändrade levnadsvanor. Det lönar sig att använda frågeformulär, exempelvis Audit och vid behov laboratoriemätare.
• Det kan vara bra med miniinterventioner för att stödja minskat alkoholbruk. (Länk på finska)

4. Uppmuntran till självobservation för att upptäcka symptom

Mål: Hälso- och sjukvården ger vägledning om hur man upptäcker eventuella symptom.

• Vid besök på mottagningen lärs det ut självkontroll av bröst, testiklar och födelsemärken.
• Det kan vara bra att dela ut material till stöd för självobservation. Material finns att tillgå exempelvis på webbplatsen Utan cancer och i Cancerorganisationernas broschyrer.

5. Virusinfektioner och cancer

Mål: Hälso- och sjukvården ger vägledning om förebyggande av virus- och bakterieinfektioner.

BAKGRUND: Globalt sett härrör 15−20 procent av cancerfallen från virus- och bakterieinfektioner, mest allmänna är papillomvirus (HPV) och hepatitvirus.

• Skol- och studerandehälsovården ger vägledning i användningen av kondom och skydd vid oralsex.
• Preventivmedelsrådgivningen informerar om hälsopåverkande effekter av HPV och uppmuntrar kvinnor att delta i livmoderhalscancerscreeningar.
• Skolhälsovården stödjer barn och deras familjer att ta HPV-vaccin.

6. Deltagande i cancerscreeningar

Mål: Alla i screeningålder deltar i cancerscreeningarna.

• Hälso- och sjukvårdspersonalen uppmuntrar alla i screeningålder att delta i cancerscreeningarna.